Är Fendi ett lyxmärke? – en komplett översikt i 4 delar

När jag tänker på att Fendi år 2025 firar hela 107 år, undrar jag ibland om vi alls minns den där lilla butiken från 1918. Adele Casagrande öppnade den på Via del Plebiscito i Rom – en enkel butik med väskor och pälsvaror. Förmodligen anade ingen då att det lilla företaget skulle växa till en global maktfaktor.

Historien tog fart på riktigt när Adele gifte sig med Edoardo Fendi år 1925. Då bytte butiken också namn till Fendi. Deras första teknik, Selleria, var inspirerad av romerska sadlar – något helt nytt på den tiden. Rom har alltid funnits i det här varumärkets DNA.

Är Fendi ett lyxmärke – från boutique till global ikon!

1932 markerade ögonblicket då de fem döttrarna Fendi – Paola, Anna, Franca, Carla och Alda – tog över familjeföretaget.

Men det verkliga genombrottet kom först 1965. Karl Lagerfeld anslöt som chefsdesigner, och då förändrades allt. “FF”-logotypen skapades på bara fem minuter – Lagerfeld sa senare: “Det var som en blixt, jag bara visste att det var rätt.” Ärligt talat är det svårt att tro att något så ikoniskt kunde uppstå så snabbt.

90-talet var en helt ny liga. 1997 öppnade Fendi sitt Palazzo i Rom – inte var som helst, utan mitt i stadens historiska centrum. Det var en tydlig signal om att varumärket ville förknippas med den eviga staden. Vid det laget visste alla att det här inte var ett vanligt italienskt märke.

Övertagandet av LVMH år 2001 för cirka 1 000 000 000 dollar blev en vändpunkt utan återvändo. Fendi blev en del av världens största lyxkoncern globalt. Vissa menade att det var slutet på märkets familjära karaktär, men kanske är det just därför det har överlevt till idag.

Med ett sådant arv är det dags att se om dagens utbud verkligen lever upp till lyxkriterierna.

foto: vogue.pl

Lyxens kännetecken: priser, kundkrets och hantverk

När jag först såg Fendis prislista trodde jag att det var ett fel i omräkningen. En klassisk Baguette-väska kostar runt 3 500 euro, men en päls från en limiterad kollektion kan gå på upp till 80 000 euro. Det är som skillnaden mellan en begagnad Fiat och en ny BMW.

Men dessa siffror är logiska när man tittar på försäljningsstatistiken. Sedan 1997 har över en miljon Baguette sålts – det betyder att någon köper en var femtonde minut under de senaste 27 åren. År 2024 ökade Fendis intäkter med 14 %, medan de flesta lyxmärken knappt håller sig på samma nivå.

Fendi-kunder är främst kvinnor mellan 35 och 55 år, med en årsinkomst över 200 000 euro. Men på sistone ser jag allt fler yngre – döttrar köper en Baguette till sin 25-årsdag, som om det vore det mest självklara i världen.

foto: theguardian.com

Den sanna lyxen ligger i detaljerna som de flesta aldrig kommer att se.

Tekniken Selleria innebär att varje söm sys för hand. En enda väska kräver 18 timmars arbete av en mästare. Inuti hittar du ett hologram med serienummer – varje exemplar är registrerat i en central databas i Rom. Det är som ett ID-kort för väskan.

Läderintarsia är ännu mer avancerat. Bitar av läder läggs som pusselbitar, utan lim, bara med värme och tryck. Jag har sett hur det går till – hantverkaren satt med ett enda mönster i tre dagar.

Ibland undrar jag om inte priserna är helt galna. Men så ser jag kön till butiken på Via del Corso och förstår – lyx handlar inte bara om produkten, utan om ett helt värdesystem.

Men inte ens det högsta priset skyddar mot kritik…

Marknadens röst: utmaningar och kontroverser kring Fendis status

“Allt fler konsumenter vänder sig bort från klassisk lyx och ifrågasätter meningen med att betala hutlösa summor för produkter vars verkliga värde inte motsvarar priset” – så lyder ett utdrag ur EY:s rapport från 2025. Och ärligt talat, när jag läste de orden tänkte jag på min väninna som nyligen stod inför ett val: en Fendi-väska för 5 000 euro eller två veckors semester i Japan.

Den här rapporten kallar fenomenet för “medelklassens uppror”. Kvinnor som teoretiskt sett har råd med lyx börjar högljutt fråga: varför? Varför ska jag lägga så mycket pengar på läder och en logotyp? Det handlar inte längre bara om ekonomi – det är ett skifte i mentalitet.

Fakta:

1. Den globala lyxmarknaden kommer att vara värd 350 miljarder euro år 2025
2. Fendis andel av denna kaka är bara 1–2 procent
3. Dessa siffror visar att konkurrensen är stenhård

Jag minns skandalen från Litauen för två år sedan. Landets premiärminister dök upp på ett officiellt möte med en Fendi-väska av äkta päls. Sociala medier exploderade. PETA gick ut med ett uttalande där de kallade det för “ett oansvarigt främjande av djurplågeri”.

Intressant nog hade Fendi redan då gått över till syntetpäls i de flesta kollektioner, men varumärkets image fick sig en törn. Aktivister förlåter inte så lätt. Jag känner personer som än idag bojkottar märket just av den anledningen.

Problemet är att dagens konsumenter är mer medvetna. De läser om hur lyxväskor tillverkas, kollar arbetsvillkoren i fabrikerna och intresserar sig för materialens ursprung. Och när de upptäcker att marginalen på vissa produkter når upp till 800 procent… ja, det är inte konstigt att de blir besvikna.

Dessutom är medierna skoningslösa mot lyxmärken. Varje skandal, varje kontrovers – allt hamnar på nätet inom några minuter. Fendi måste balansera mellan tradition och moderna förväntningar. Det är inte lätt.

Hur tänker märket svara på dessa utmaningar?

foto: vogue.com

Vad händer härnäst? Lyx i metaverse-eran och hållbarhetens tidevarv

Vart är lyxen på väg? När jag tittar på Fendi ser jag ett scenario som kan överraska många. Jag menar inte fler väskor eller kampanjer – det handlar om något större.

Asien blir avgörande. Den förväntade tillväxten för e-handel på 10–15 % årligen under 2025–2026 är ingen slump. Kinesiska konsumenter handlar allt oftare online, och Fendi förstår det utmärkt. Jag ser själv hur mina vänner i Korea beställer lyxvaror via appar.

foto: anneofcarversville.com

Den digitala verkligheten förändrar allt – en virtuell Baguette låter konstigt, men det är logiskt.

Fendi satsar på NFT-projekt och kliver in i metaversum. Samarbeten med spelplattformar kan verka excentriska, men unga kvinnor tillbringar allt mer tid där. Vem har sagt att lyx måste vara fysisk?

Ekologi är inte bara en trend. Målet om koldioxidneutralitet till 2030 och satsningar på syntetiskt läder är konkreta steg. Ibland tänker jag att det kan bli en större revolution än digitaliseringen. Den unga generationen kommer inte att handla från varumärken som ignorerar miljön.

foto: voguearabia.com

Vad kan en läsare göra?

• Följ utvecklingen av asiatiska e-handelsplattformar
• Följ NFT-projekt från lyxmärken
• Var uppmärksam på materialinnovationer

Jag döljer det inte – vissa av dessa förändringar känns riskabla för mig. Men vem hade trott för tio år sedan att det skulle bli normalt att köpa väskor online? Fendi satsar på en framtid som redan är här.

Följ, investera, diskutera. Dessa trender kommer att forma lyxvärlden under de kommande åren.

Moni Li

redaktör lifestyle & fashion

LuxuryBlog